Yttrande över detaljplan för Pottholmen

Se även http://www.ahnlund.st/

Karlskrona Seniorhusförening är en ideell förening som sedan 2005 verkat för att bra bostäder för seniorhushåll tillskapas i Karlskrona. Vi vill verka för att i huvudsak friska seniorhushåll flyttar till ett boende som de bekvämt kan leva i under resten av livet. Vi anser att ett sådant boende bl a ska innehålla bra sociala utrymmen. Vi har inte någon undre åldersgräns för att få flytta in utan välkomnar även yngre hushåll som uppskattar vårt koncept. Se www.seniorhus.se

Karlskrona Seniorhusförening lämnar här sitt yttrande över program för detaljplan för Pottholmen 1 m fl  i Karlskrona osv

Helhetsinttryck

Seniorhusföreningen är mycket positiv till ny bostadsbebyggelse på Pottholmen

Här finns och kan skapas just sådana lägeskvaliteter som vi letar efter för lokalisering av seniorhus:

–          Gott läge i förhållande till kommunikationer (riks-, regional-, lokal-,!)

–          Gott läge i förhållande till centrum, service, vård…

–          Lätt att komma till och hitta i för besökande

–          Lätt topografi för gående

–          Trevliga promenadstråk inom området och till mål utanför

–          ”Grön” karaktär och utblickar över vatten

Utformning

Pottholmen har inte någon befintlig bebyggelse som styr hur utformningen bör bli. De befintliga byggnader som avses att vara kvar kan bli ”juveler i kronan” och förklara områdets tidigare användning. Sambandet med Trossöbebyggelsen är inte heller så starkt att det skulle vara ett skäl för att ta upp motivet med slutna kvarter.

De föreslagna byggnadshöjderna ser ut att kunna bilda en god övergång mellan stadsdelarna i norr och söder och markera en egen stadsdel. Hur ser det ut från andra delar av staden?

Vissa kvarter förefaller vara väl små för att medge rationell 4-vån bebyggelse.

På sid 19 anges att ” utformningen av varje kvarter föreslås ske genom arkitekttävling eller parallella uppdrag för att säkerställa kvalitetsnivån” Seniorhusföreningen vill också slå vakt om prisnivån och förespråkar därför entreprenörstävling i samarbete med arkitekt, för att hålla nere kostnaderna för bostadsbebyggelsen i sin helhet.

Vi tolkar programmet så att de kvartersrutor som anges inte markerar föreslagen bebyggelseutformning. Programmet bör vara tydligare på den punkten. För att inte gårdarna ska bli för trånga och djupa bör de öppnas upp för sol och utsikt på ett sätt som ändå skärmar av mot trafikbuller. Det Tengbomska förslaget ligger i linje med vad vi menar: öppna U-former mot sjösidorna.

Hur påverkar den förhärskande vindriktningen?

Störningar från buller och avgaser är problem särskilt utmed infartsleden. Det gör att man här föreslår slutna kvarter för att få en lugn insida. Andra lösningar kan ju också vara möjliga, t ex en överbyggd infartsled med ett parkstråk i höjd med i kvarterens andra våning, en pelararkad öppen mot sjön under parken och anslutning mot en parkeringsvåning i plan 1. Det Tengbomska förslaget att lägga infartsleden utmed spårområdet ser också ut att erbjuda en lösning som gör det möjligt att öppna kvarteren mot vattnet.

Tillgängligheten inom området kan bli ännu bättre med en övergång över spårområdet, t ex som en viadukt över perrongerna vid WTC-byggnaden med resecentrum.

Korsningarna mellan Blekingegatan, den nya gatan och Järnvägstorget samt mellan Södra Långöbron och Blekingegatan bör göras bekväma för gående och cyklande, förslagsvis genom att lägga en tvåmetersrefug mellan körfälten. När det blåser kallt går man helst i lä in till centrum. En planskild kontakt med Järnvägstorget bör studeras i anslutning till biblioteksbygget.

Hälsa och säkerhet: Om det händer en stor olycka i flaskhalsen vid Brohålan kan ambulans och brandkår få svårt att nå Pottholmen och stadsdelarna utanför från Oskarsvärn. Hur har detta förutsetts? Kan varvet eller marinen bistå?

Den lilla parken vid Borgmästarkajen tar ett välformat kvarter i anspråk som vore lätt att bebygga. Kanske vore de mindre och mer oregelbundna markformerna upp mot Södra Långöbron bättre lämpade som parkmark?

Vi har funnit att lösningar med punkthus och loftgångshus kan ge ekonomiska lösningar för seniorhus. Det är möjligt att åstadkomma sådana i några av kvarteren. Höjden 4-6 våningar kan ge lämpliga enheter för seniorhus.

Garage i bottenvåningen med hiss upp till lägenheterna är ett plus för seniorer. Då hela området är låglänt får kanske gatuplanet (och inte källarna) utnyttjas till garage i kombination med butikslokaler, bostadskomplement, service, mm mot gatan. Att höja upp en planterad gård skulle bidra till en bättre solexponering av den. I ett vintrigt Karlskrona är det en fördel att kunna få bort bilparkering från gatorna. Grundregeln för ny bebyggelse är ju att fastighetsägarna ska tillgodose det behovet på egen mark eller genom samfälligheter.

Sist något om tid: Vi seniorer inser i allmänhet sent det lämpliga i att flytta till ett bekvämare boende och blir plötsligt för gamla för att orka genomföra en flytt. När en möjlighet yppar sig och vi väl kommer till skott har vi därför brått.

Så:

De problem som finns i området som t ex omlokaliseringar, markföroreningar, ledningar som skall flyttas mm, kan innebära långdragna planprocesser eller förgävesplanering. Idén att fortsätta arbetet med en sk skelettplan följd av etapper av mindre detaljplaner, när problemen är lösta, förefaller vara ett bra sätt att närma sig  uppgiften, bena upp frågorna och minska avståndet mellan tidpunkten då idén om att bygga ett seniorhus på Pottholmen kommer upp – och då huset verkligen står där. Det skulle gagna oss.

Seniorhusföreningen bidrar gärna med sina erfarenheter när etapperna 2-3 och 4-5 blir aktuella för slutlig detaljplaneläggning.

Karlskrona 2011-01 14

Barbro von Platen

för Karlskrona Seniorhusförening, enligt uppdrag