Mitt lilla försynta inlägg på Bostadspolitik.se
ARKITEKTUR OCH STADSPLANERING BYGG DEMOGRAFI FINANSIERING
Kan 65-plussarna bidra till att det lossnar på bostadsmarknaden?
Mitt lilla försynta inlägg på Bostadspolitik.se
ARKITEKTUR OCH STADSPLANERING BYGG DEMOGRAFI FINANSIERING
Kan 65-plussarna bidra till att det lossnar på bostadsmarknaden?
DEBATT | Detta är ett faktum: Byggs det ett seniorhus med 30 lägenheter, då blir det mer än 20 villor eller radhus till salu på marknaden, konstaterar Fredrik von Platen.
Ungefär hälften av landets seniorhushåll, i åldern 65–75 år bor i villa eller radhus. Endast cirka 20 procent av dessa bostäder är i ett plan eller kan enkelt göras tillgängliga för ett gott liv när vi blir äldre. Vi seniorer har ofta bott i dessa bostäder sedan 30–40 år tillbaka. Bostäderna är, typiskt sett, avsedda för barnfamiljer med en utbyggd social infrastruktur med skolor, barnomsorg med mera in på knuten.
Det är omvittnat; vi villaseniorer bor billigt på en yta som är dubbelt så stor, per capita, som resten av landets befolkning
Vårt villaboende har under årtionden omhuldats med stöd i räntebidrag, rotavdrag och låg fastighetsskatt med mera. Det är omvittnat; vi villaseniorer bor billigt på en yta som är dubbelt så stor, per capita, som resten av landets befolkning.
När vi seniorer säljer vårt nedamorterade hus blir det en kapitalvinst, som obeskattad skulle kunna flyttas över till ett köp av en trerummare i form av bostadsrätt, helst utformad som ett seniorhus. Men sådana hus byggs det inte så många av, om inte något initiativ tas av oss seniorer själva. Och skulle något sådant hus finnas på marknaden, sätter bankerna käppar i hjulet för oss. Seniorer med normalpension utan förvärvsinkomst, har nämligen enligt bankernas ”kvar-att-leva-på-beräkningar” inget bostadslån att hämta där, för kunna finansiera de sista 10 – 20 procenten av bostadsrättsköpet. Många banker, som jag träffat på, räknar dessutom inte det skattefria bostadstillägget – med stöd i vårt pensionssystem – som inkomst.
Det nya är att staten erbjuder investeringsstöd till byggherren, det enda samhällsstödet som för närvarande finns på bostadsmarknaden
All erfarenhet, inklusive min egen, visar att vi seniorer bör flytta till ett seniorhus långt innan vi fyllt 75 för att kunna utveckla eller länge behålla våra sociala färdigheter. Vad återstår för flertalet seniorer när bankerna krånglar? Jo, vi kan flytta till en hyresrätt när den sålda villans kapitalvinstskatt är erlagd. Det kan vara en vanlig hyresrätt – eller kanske ännu hellre en kooperativ hyresrätt – i ett seniorhus. I det senare fallet kan man låna ut en del av vinsten från försäljningen till den kooperativa föreningen som i sin tur lånar ut det till seniorhusets byggherre, varvid bostadshyran blir lägre än den skulle vara i en motsvarande vanlig hyresrätt. Det låter kanske krångligt, men det funkar.
Det nya är att staten erbjuder investeringsstöd till byggherren, det enda samhällsstödet som för närvarande finns på bostadsmarknaden. Det ska gå till delar av bostadsytan och till gemensamhetslokaler för den gemensamma trevnaden i ett seniorhus. Begreppet benämns sedan januari 2024 ”seniorhus på den ordinarie marknaden.” Någon i hushållet som flyttar in i en sådan statligt stödd seniorbostad ska ha fyllt 65 år. Det är väl det närmsta socialt bostadsbyggande vi har i Sverige för närvarande? Allmännyttiga eller privata bostadsbolag kan bygga dessa.
Flyttkedjan blir till ett rakt rör
Det finns drygt 600 000 villor och radhus som bara väntar på att återfå sina barnhushåll. Vi seniorer kan bosätta oss i en seniorvänlig bostad som vi kan bo i livet ut. Kanske tre, fyra procent av oss dock måste mellanlanda i ett särskilt boende innan vi levt färdigt. Alla vinner på det: Vi seniorer, kommunernas äldreomsorg, trångbodda barnfamiljer, ungdomar. Flyttkedjan blir till ett rakt rör och bygg- och bostadssektorn får något vettigt att sätta tänderna i. Några företag har redan kommit upp på detta nya spår.
Fredrik von Platen
Sakkunnig, boendefrågor, SPF Seniorerna
Så här svarade Victor Mandel i veckosammanfattningen v22
Tveksam till efterfrågan
Fredrik von Platen, fd generaldirektör för Boverket och numera sakkunnig i bostadsfrågor hos SPF Seniorerna skriver i ett debattinlägg på Bostadspolitik.se att 65-plussarna kan bidra till att det ska lossna på bostadsmarknaden. ”Byggs det ett seniorhus med 30 lägenheter, då blir det mer än 20 villor eller radhus till salu på marknaden”.
– Jag vet inte, jag är generellt ingen vän av kategoribostäder. Fredrik von Platen menar att man bör flytta till den här typen av boende innan man är 75 och jag är tveksam till om den synen delas av så många. Vi har byggt några sådana här hur och snittåldern bland dem som flyttar dit ligger närmare 85. Min bild är att många trivs i sin villa och dessutom har de vant sig vid att ha ett billigt boende. Att flytta till ett nybyggt boende blir dyrare. Däremot har han en poäng i att det borde bli lättare för äldre med låga inkomster men med tillgångar att få bolån.
Så här svarade jag den 18 juni
”Lite inlevelse i hur vi seniorer har det kan behövas”
DEBATT | Vår expertkommentator Viktor Mandel kommenterade Fredrik von Platens debattinlägg i Veckans Aktuellt för ett par veckor sedan. Fredrik von Platen är nu mycket kritisk till Viktor Mandels kommentar.
Viktor Mandel svepte över mitt debattinlägg från den 27 maj, ljudligt i en podd och skriftligt i en sammanfattning (Veckans Aktuellt v22). Mitt inlägg gick ut på; bygger man bra seniorhus, sådana som vår regering stödjer, och faktiskt tycker att marknaden ska bygga, blir det villor och radhus lediga. Orsaken är enkel: mer än hälften av 65- till 75-hushållen äger ett enfamiljshus. Det blir en bra rörelse på den lokala bostadsmarknaden med andra ord. Jag vet, jag har insikt i det.
Karlskrona seniorhusförening, där jag är ordförande, har under 2010-talet låtit bygga 97 lägenheter enligt vårt seniorhuskoncept (www.seniorhus.se). Alla inflyttarna kände vi i detalj. De lämnade 66 Karlskrona-villor efter sig och sålde till i huvudsak barnfamiljer. Därutöver skedde transaktioner genom speciella ”släktöverlåtelser”, för att undvika alltför hög kapitalvinstbeskattning. Endast en köpare var äldre än säljarna. Att det förhåller sig på detta sätt kan också många bostadsbolag, som har byggt till exempel trygghetsbostäder, vittna om. Denna korta flyttkedja kommenterar Viktor Mandel över huvud taget inte. Vi seniorer kommer framledes, om inget åtgärdas, vara inlåsta i vårt ”billiga” villaboende och med det sega svenska bankväsendet som bromskloss, som hindrar de flesta av oss seniorer att frigöra det under åratal ”inbodda kapitalet” i våra hus.
Viktor Mandels erfarenhet – ”vi har byggt några sådana seniorhus och där var snittåldern över 85”. Tacka sjutton för det; om det inte har byggts mer än cirka 5 000 sådana lägenheter de senaste 15 åren då hinner vi bli mer än 85 år, bokstavligen sittande i våra 2½-plansvillor! Sedan säger Viktor Mandel: ”Jag är ingen vän av kategoribostäder” och avfärdar mitt inlägg. Men vi seniorer, jämte all äldreforskning och offentligt utredande, råkar på verklighetens grund, vara vänner av sådant seniorboende! Betyder inte det något för Viktor Mandel? Lite inlevelse i hur vi seniorer har det kan behövas. Det kommer dessutom att löna sig för bostadsmarknaden, samhället samt för oss seniorer.
Fredrik von Platen
Sakkunnig, boendefrågor, SPF Seniorerna
Hjälp seniorer att flytta – för deras och andras skull
https://www.svd.se/hjalp-seniorer-att-flytta–for-deras-och-andras-skull
Bopriset 2019
Karlskrona Seniorhusförening fick hedersomnämnande!
Se nedanstående länk:
https://via.tt.se/pressmeddelande/skb-vinnare-av-bopriset-2019?publisherId=2221592&releaseId=3265340
Boendeformen byggemenskaper ges möjlighet att söka startbidrag
Publicerad
Möjligheterna att utveckla bostäder som passar för olika typer av hushåll ska öka. Regeringen aviserade i budgeten för 2020 att det ska bli möjligt för så kallade byggemenskaper att söka startbidrag och i dag tog regeringen beslut om en sådan stödförordning.
Boendeformen byggemenskaper, där människor planerar och bygger bostäder tillsammans, är i dag förhållandevis ovanlig.
– Genom stödet fyller vi två syften. Dels hjälper vi de byggemenskaper som redan är på gång att nå sitt mål att bygga nya hem tillsammans, dels ökar vi kunskapen om byggemenskaper hos samhällsaktörerna, säger bostadsminister Per Bolund.
Regeringen planerar att avsätta tre miljoner kronor till stödet för byggemenskaper under 2020. Stödet kommer att administreras av Boverket och byggemenskaper kommer att kunna söka startbidrag på högst 400 000 kronor. För att få ta del av det måste byggemenskapen vara organiserad i en ekonomisk förening där minst sex medlemmar har satsat 10 000 kronor var, och det måste vara klart att kommunen medger att huset får byggas på den tilltänkta tomten.
Förordningen kommer publiceras i Svensk författningssamling (svenskforfattningssamling.se).
Kontakt
Pressekreterare hos finansmarknads- och bostadsminister, biträdande finansminister Per Bolund
Telefon (växel) 08-405 10 00
Mobil 073-078 52 24
e-post till Frida Färlin
