Om bostadsrätt

Bostadsrättsförening -förenklat och översiktligt

I en bostadsrättsförening äger man inte sin lägenhet utan innehar rätten att utan någon tidsbegränsning bo där. Man är medlem i en ekonomisk förening med ansvar, skyldigheter och rättigheter. Föreningens främsta uppgift är att äga och förvalta sin egendom i medlemmarnas intresse så att det kapital som lagts ned inte minskar i värde.

En bostadsrättsförening äger fastighet – hus och tomt. En enskild lägenhetsinnehavare ansöker om medlemskap i denna förening efter att ha skaffat en bostadsrätt. Brukarrätten till en lägenhet säljs för en viss insats vid nybyggnad och kan under brukstiden överlåtas/köpas. En sådan köpesumma är lokalt marknadsberoende.

Insatserna beräknas efter produktionskostnaderna och varje bostad har ett s k fördelningstal, uttryckt i procent, som är dess andel av föreningens boytor och allmänna ytor i en särskilt sammanvägd uträkning. Denna inkluderar lägenhetens andel av föreningens kommande beräknade utgifter och kostnader. De skall presenteras i en s k ekonomisk plan som skall godkännas innan byggstart. Lägenhetens andelstal utgör därefter grund för en årsavgift. Av praktiska skäl fördelas denna avgift på 12 månader – men det är inte fråga om hyra utan en budgeterad avgift. Årsavgifterna skall baseras på föreningens beräknade självkostnader.
Lägenheternas förmögenhetsvärde redovisas årligen som andel av föreningens tillgångar.

Bostadsrättsföreningens verksamhet sköts av en bland medlemmarna på föreningsstämman vald styrelse med revisor och ofta också en vicevärd. Det är denna styrelse som gör en budget och fastställer årsavgiften. Man kan ha egen anställd personal eller avtal med olika entreprenörer om skötsel, t ex trappstädningen, hiss- och ventilationsunderhåll samt ekonomi- och bokföringstjänster.

Föreningen kan vara byggd av någon av de stora riksorganisationerna HSB (konsumentkooperativ) eller Riksbyggen (producentkooperativ). En brf kan även startas av byggfirma och efter färdigställande överlåtas till medlemmarna, som ibland (genom styrelsen) ansluter den till SBC, en riksomfattande intresseorganisation.

Man har som föreningsmedlem rätt att bo i en bostadsrätt ”i evig tid” förutsatt att man följer föreningens stadgar och uppfyller bostadsrättslagens krav. Man har t ex rätt att under vissa omständigheter hyra ut i andra hand efter tillåtelse från styrelsen, man kan pantsätta och belåna sin bostadsrätt och man får (och bör) på olika sätt delta i föreningsverksamheten.

Man kan inom vissa gränser själv ändra och bestämma hur lägenheten skall se ut (interiört) och utrustas, men man har skyldighet att själv ansvara för att den är ”i gott skick”. Det gäller en del av lgh:s underhåll, visst felavhjälpande och vissa reparationer. I föreningens stadgar bör denna uppdelning av ansvaret mellan föreningen och den enskilde klart framgå, eventuellt kompletterat med styrelsebeslut om praxis, avvikelser eller tolkningar. I princip svarar dock föreningen för byggnadernas exteriör, lägenheternas stamledningar för avlopp, värme, vatten, el och ev. gas samt ibland IT- inst. På den boende faller ansvaret för golv, väggar och tak (ytskikt och kakel), insida av fönster och dörrar, allt sanitetsporslin och all köksutrustning och hushållsmaskinerna samt för alla ändringar, ombyggnader och eventuell extra inredning.

I en hel del av de äldre bostadsrättsföreningarna har varje lgh en inre fond där pengar varje månad avsätts som kan användas förr detta, men lika ofta är denna slopad och då gäller ”direkt” betalningsskyldighet. Genom att teckna en hemförsäkring med tillägg för bostadsrätt kan man delvis hantera detta ökade underhålls- och skadeansvar.

Kommentarer inaktiverade.