Om hyresrätt

Bo med hyresrätt – förenklat och översiktligt
Att disponera en lägenhet med hyresavtal är den vanligaste formen av upplåtelse av bostad i Sverige. Hyresavtalens text och innehåll regleras i 12 kap Hyreslagen (Jordabalken 1970:994) som omfattar en mängd paragrafer. Där behandlas förutom vad som normalt avtalas även t ex tvistesituationer och möjliga oenigheter under brukstiden om innehåll och tolkning av hyresavtal. Den boendes ställning är enligt lagen mycket stark och innefattar t ex viss besittningsrätt efter viss hyrestid. Upprepade brott mot regler och avtal, t ex slarv med hyresbetalningar, kan dock medföra att man mister sitt hyreskontrakt genom avhysning.

I hyresrätt äger man inte sin lägenhet utan innehar rätten att bruka den med viss föreskriven tidsbegränsning, vilken är olika lång för husägaren respektive hyresgästen, som regel 6 eller tre månader. Görs ingen uppsägning vid dessa tidpunkter förlängs hyresavtalet automatiskt .
I praktiken gäller ofta en månads uppsägning från den boende. (Uthyrning/uppsägning av P-platser sker enligt arrendelagen men även här har praxis blivit enmånadersperioder.) Man är som hyresgäst skyldig att rätta sig efter ett antal regler och föreskrifter men man har också vissa rättigheter. Hyresvärden är skyldig att hålla lägenheten i gott skick – vilket även gäller de boende som skall ”väl vårda lägenheten och ersätta skada”. Man får inom vissa snäva gränser själv ändra och bestämma hur lägenheten skall se ut (interiört) men är alltid skyldig att återställa den i originalskick på värdens anfordran.

Normalt skall värden med skäliga tidsintervaller låta tapetsera och måla och utföra sedvanliga reparationer som blir nödvändiga p g a ålder och normalt bruk och förslitning. Detta gäller även spis och kylskåp. Värden sköter alla småreparationer i lägenheterna på serviser och all utrustning samt låter byta eller reparera normalt förslitna ingående detaljer löpande. I praktiken utförs ibland omfattande underhåll vid omflyttningar i respektive lägenhet vilket förrycker de vanliga tidsintervallerna. Genom ibland högt slitage och de föreskrivna omfattande åtaganden blir hyran ofta högre än i bostadsrätt, där ju den boende själva har att ordna dessa förhållanden.

Hyran erläggs månadsvis och bestäms som regel lokalt med den sk bruksvärdesprincipen som utgångspunkt. Den innebär att ortens allmännyttiga (kommunala) hyressättning skall vara ledande och att man för varje läge och byggnads ålder jämför med de kommunala bolagens hyresnivåer. Beroende på hyresförhandlingslagen kan då värme, varmvatten, el. i allmänna utrymmen och VA samt avfallshantering inkluderas. Det är kutym att omfördela kostnader (speciellt för nyproduktion) inom de kommunala bolagen, varvid de senast byggda husen ges lägre hyra än som motsvarar deras kostnader och det omvända förhållandet gäller för de äldre områdena. I praktiken medför detta ofta att andra husägare inte anser sig ha möjligheter att bygga nya hyresrätter eftersom de anser att de inte kan räkna med att täcka kostnaderna med den genom detta förfarande möjliga hyresnivån. De har dock teoretiskt samma möjligheter inom sitt bestånd.

Fastighetsägare med hyresbostäder har ofta fler än en fastighet och därmed möjligheter att anställa fastighetsskötare, trappstädare och reparatörer samt sköta trädgårdsanläggningar och markarbeten med personal från en central. Där kan även aktuella reservdelar och maskinutrustning hanteras rationellt.

De kommunalt ägda fastighetsbolagen är som regel anslutna till SABO, en riksomfattande serviceorganisation eller motsvarande för privata aktörer, Sveriges Fastighetsägare. En annan berörd intresseorganisation är HGF, Hyresgästföreningen