Om kooperativ hyresrätt

Kooperativ hyresrätt -förenklat och översiktligt

Kooperativ hyresrätt har funnits i lagreglerad form sedan 1 april 2002; Lag (2002:93) om kooperativ hyresrätt och Förordning (2002:106) om kooperativ hyresrätt. Upplåtelseformen har funnits i olika varianter sedan början av 1900-talet. Mest känd är Stockholms Kooperativa Bostadsförening (SKB), som sedan 1916 producerat mer än 6 500 lägenheter.

En kooperativ hyresrättsförening fungerar som ett mellanting mellan en ekonomisk förening och en borättsförening. Den äger eller blockhyr hela fastigheter, där medlemmarna i sin tur hyr lägenheter. Den kan bildas såväl när det är fråga om nybyggnad, som när förvaltningen av en befintlig byggnad ändras eller den säljs. Som boende är man medlem i en ekonomisk förening, vilken (liksom bostadsrättsföreningar) skall vara registrerad med sina stadgar hos Bolagsverket, med ansvar, skyldigheter och rättigheter.
När en kooperativ hyresrättsförening bildas, ställs krav på en ekonomisk plan av samma typ som för en bostadsrättsförening. Hyresgästerna har genom sin förening viss boendedemokrati och kan påverka de gemensamma beslut som fattas. I vilka avseenden och hur mycket, samt på vilket sätt, avgörs för olika föreningar i deras stadgar samt av åtaganden och skyldigheter i de blockhyresavtal som upprättas med fastighetsägare.

Vid blockuthyrning till en ekonomisk förening regleras husägarens åtaganden beträffande administration, skötsel och underhåll m m i ett särskilt förvaltningsavtal. Omfattningen kan variera och beror i sin tur på vad de boende är villiga att åta sig.

Om föreningen även äger huset har den därmed också att svara för alla arbeten och åtaganden gentemot medlemmarna/de boende, ev. affärshyresgäster såväl som mot myndigheter osv.

Avsikten med upplåtelseformen är att främja ett överkomligt, spekulationsfritt boende, som ger ökat inflytande och gemenskap även för hyresgäster. De boende anser sig ha inflytande och lägre hyra än vid konventionell hyresupplåtelse. Framför allt uppskattas den sociala gemenskapen i kooperativ hyresrätt.

Föreningen får vid nybyggnation statliga kreditgarantier, vilket möjliggör högre belåning än för bostadsrätt (95 %) och även medför att den insats som medlemmarna betalar kan sättas lägre än i bostadsrätt. Vid avflyttning återbetalas samma belopp som inbetalts, utan ränta eller någon indexreglering, vilket även gäller dödsbon. Uppskovsrätt för reavinstbeskattning är för närvarande inte möjlig för kooperativ hyresrättsinsats. En lägenhet i kooperativ hyresrätt kan inte pantsättas eller belånas. Däremot kan fastigheten ekonomiskt hanteras på vanligt sätt av sin ägare. Det finns inget traditionellt intresse av vinst under driftstiden (eventuellt undantaget blockhyresavtalet) och avgifter och insatser kan från början hållas i önskad balans med varandra. En uttalad ambition har varit att inte behöva betala mer än cirka 100.000 kr i insats.

I Stockholm utgör insatserna enl. SKB idag omkring 10 % av produktionskostnaden vilket dock innebär många gånger målbeloppet. Innan 2002 hade ett 60-tal kooperativa bostadsföreningar som äger fastigheter bildats, främst centralt i Stockholm, där lägenheterna nu är mycket eftertraktade. Ett 20-tal föreningar har nybildats runt om i landet, av dessa är sju SABO-företag. Varken hos allmänheten eller inom bankväsendet är kunskaperna om kooperativ hyresrätt som upplåtelseform stora eller spridda. Stockholms Kooperativa Bostadsrättsförening (SKB) fungerar som en lokal medlems- och sparorganisation, där man för 250 kr/år står i kö för lägenhet. Man kan spara valfria belopp hos dem, men endast tiden när sparandet började avgör turordning till de lägenheter som förmedlas i befintliga hus/föreningar eller som SKB låter bygga. SKB äger formellt husen och lägenheterna och de erbjuds som hyresrätter och med insatser enligt ovan. I övriga landet finns en del motsvarande organisationer men omfattning, åtaganden och villkor är okända.

Det finns mer upplysningar och hänvisningar på www.kooperativhyresratt.se

Kommentarer inaktiverade.